Prat

Julöl 2016 – Del 1

Julöl, lagunitas, bagge

Bagge Vinteröl

Bagge Vinteröl
Bagge Vinteröl

Etiketten består av “Bagge” med jätteboktäver och en som namnet säger, bagge. Det finstilta på bakre etiketten går inte att läsa ens med lupp. Vi får utgå ifrån att det inte står nåt intressant där.

Vi håller upp ett glas istället. Det blir lite av en fulhällning men skummet som bildas blir rätt OK ändå och ligger kvar.  Det som ligger i glaset är svart som julnatten och doftar mycket fint. Vi känner gran, sav. Lite bastu likom. Det doftar god julöl och god jul.

Det är ett bra instegsöl för nån som tagit steget från stor stark. Mycket stabil smak med karaktär. Den är inte extrem åt nåt håll. Juryn är enig. Snön ligger vit på taken och baggen håller tomten vaken.  Vi testar även att dricka till lite julköttbullar och det funkar bra. Smaken letar sig igenom och tappar inte ansiktet.

Sammanfattningsvis kan vi säga att denna var oväntat bra. Hade inte särskilt höga förväntingar på baggen. Trodde att det skulle vara aluburkskvalitet. Bra köp att ha både med och utan mat.

 

Snöfall

Snöfall - julöl
Snöfall – julöl

Med en helt svart etikett med bara ett ord så får man en känsla av att man försökt tänka utanför julkrubban. Vet inte riktigt. Den vill säkert symbolisera mörkret som vi har denna årstid men vi föredrar nog att julöl har nån sorts jul eller vinteranknytning.   På baksidan påstår sig ölet vara pepparkakig.

Efter att hällt upp ett glas möts vi att ett bra skum och en doft som har lite mer drag och umph än föregångaren, Den har lite mer jul i sig. En hel del choklad känner man.

Smaken som möter oss är bra. Väldigt trevlig. Lite len.  Men pepparkakan då? Ingen pepparkaka så långt släden når. Eller så leker pepparkaksgubbarna kurragömma. Det man däremot känner är choklad. Mycket choklad. Man förväntar sig en pepparkaka och får hela Queen Elizabeth chokladasken i munnen. Men bortsett från vad etiketten säger att vi ska tycka så är smaken len och god.

Detta är ingen öl till maten dock. Bjud gästerna på denna före eller efter maten. Vem fan vill ha choklad till julmaten?

 

Sofiero

Sofiero
Sofiero

En aluburk! Dom har färgat den vanliga burken och skrivit “Julöl”. Det utlovas också det är ett mustigt öl. Vi får väl som se.

Vi gör en mellanbra upphälning och skummet som uppstår blir en rätt bra skum. Vi sniffar lite på brygden och konstaterar att man har på nåt sätt lyckats extrahera all doft. Man får lukta lika hårt som matadoren luktar på sin blombukett för att kunna känna nåt. Eller tom så hårt som Ferdinand gjorde när blomomrna lossnade.  Risk finns att man får sofiero i snoken. Det vill man inte.

Färgen är dock riktigt fin. Fin mörk nyans. Men det viktigaste då? Smaken.

Efter ett första smak så sitter panelmedlemmarna med en konstig förvriden min. Ingen säger nåt. Det är det som kallas för talande tystnad. Munnen är fylld med metallsmak. Känns som man druckigt själva burken istället för innehållet. Detta är helt enkelt inte gott. Slätstruken och intetsägande.

Med mat då? Det kanske funkar till mat. Vi tar lite köttbulle och provar. Nej. Det händer inget särskilt. Inget.

Vi kan sammanfatta denna med att man vill inte ens ge den till den hemlösa mannen som bor i ett cellofodral.

 

Fullers Old Winterale

Fullers Winterale
Fullers Winterale

 

Förväntningarna och hajpen på denna är skyhög efter förra årets storslam. Kommer Fullers att lyckat överträffa sig själv eller åtminstånde leverera samma nivå?

Etiketten på flaskan är en vintrig historia med julgranar och nån stuga. Det står “Winter” med stora bokstäver. Denna skall inte bara drickas på julen utan under hela vintern.

Jaja, häll upp istället.

Skummet som uppstår är rätt fin, smågles skum. Doften som borrar sig upp i näsan är nåt annat. Den bästa hittills. Den är len och julig  med lite knäck i. Najs! Färgen är också väldigt trevlig. En fin bärnstensfärgad nyans. En snygg öl helt enkelt.

Men smaka då!

Vi tar några rejäla klunkar. Hmm, den skiljer sig en hel del från Fullers förra batch av winter ale. Den har lite mer beska och lite mindre smak. Men en riktigt god öl.  Vi tänker oss att denna passar sig nog bäst med lite kryddig julmat. Till spjällen kanske.

Som sagt så var förväntningarna på denna rejält uppskruvade efter förra årets kanonöl. Det känns som årets version inte riktigt är i samma nivå men det kan vara så att hajpen gör att det känns så. Det är fortfarande en mycket god julöl och snygg flaska att ställa på bordet. Bra jobbat Fullers!

Som slutkläm säger vi att det är som en chokladkalender utan extra stora luckan för 24. Men det är 24 chokladbitar i.

 

Fair Christmas Bear Comes

Vinterstout
Vinterstout

Etiketten känns inte särskilt julig. Tankarna hamnar på Halloween istället. Det ser ut som nån har tvingat björnen att klä ut sig för att lax utlovas. “Jag kan se glad ut med peacemärke, låtsashorn och lösnäsa.” tänker han och sneglar på laxen som står längre bort. Sen är det nåt som kanske är stjärnanis eller hampa också. Nalle on drugs?

Nåja, vi häller upp lite istället. Ett bra skum som hänger kvar. Efter några rejäla sniffar så kan vi konstatera kakao och choklad men var är kanelen som det pratades om i etiketten. Färgen är Stoutmörk. Vad ska man säga liksom.?Den är inte genomskinlig.

 

Vi smakar istället. Kanelen kanske sitter i smaken. Nej, den lyser med med sin frånvaro. Den är dock väldigt god. rätt chokladig med lite brända toner. Eftersmaken som hänger kvar är som doften ungefär.

Matmässigt tänker vi att den nog funkar till lite gräddiga saker. Eller kanske bara till julkolan och knäcken.

Kommandoran i fattighuset får byta rutin och hoppa över korvarna och gå direkt på efterrätten.  Byrådirektör H K Bergdal häller ut julkonjaken och avnjuter denna istället till sina fikon.

Kan tänka mig att Benjamin syrsa sjunker ner i sin chesterfieldfåtölj med denna brygd och en näva chokladkola efter att för femtielfte gången presenterat julen. En mysöl.

 

 

 

 

0
Tags:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *