Prat

Wiks slott och sylt.

Björnbärsmarmelad

Åt en så god marmelad/sylt på jobbet en dag. Någon hade fått denna i gåva och tog med den in till lunchrummet och torsdagsfikan till allas glädje. Det fanns 2 olika sorter att välja mellan, en björnbär/blåbär och en tomat. Passade så himla bra till brieosten och smakade såå gott! På burken satt en liten etikett med syltens innehåll och att den kom från något som heter Wiks slott. Jag tog reda på var detta slott fanns (Om än lite taffligt) och bestämde mig för att den där sylten ska jag ha på våfflorna på Våffeldagen. Det kan ju inte bli annat än succé!

Efter att ha hört mig för med några kollegor var detta slott ligger så var det så gott som klart att jag skulle åka dit och handla. Hopp in i bilen kl 14 och mot slottet lite snabbt och sen hem och fredagsmysa var planen. Efter att ha kollat kartan nån gång hit och dit åkte jag med stort självförtroende mot slottet. Hur svårt kan det vara? Vid ett tillfälle sa jag också detta till en kollega innan jag åkte,  “Ja hur svårt kan det vara? Man är väl läskunnig. Det finns ju skyltar”. Sagt och gjort.

Här nånstans ska jag nog vika av? Äh det finns säkert en väg ner från Örsundsbro? En liten avstickare. Det är säkert skyltat och jag är ju läskunnig. Efter att ha åkt igenom Örsundsbron två gånger på insidan och en gång på utsidan började det kännas bra att jag tankade bilen innan jag åkte. Skulle jag ge upp eller? Efter allt detta åkande? Bara hem och erkänna att varken kartor eller läskunnighet hjälpte mig att hitta slottet. Nej. Gjorde ett sista försök och åkte då 2 km till på 55:an och då kom skyltarna! Jag hade cirkulerat genom samhällen strax före den rätta avfarten.

Rakt ut i spenaten ligger detta slott, som en pelare som växt upp som en svamp ur jorden. Inte särskilt traditionellt  utseende. Vindarna är kalla, det finns tre bilar på parkeringen. En karta över området i anslutning till parkeringen  va ju bra. Jag klarar att läsa den och receptionen är rakt fram. Där finns en kvinna som är på väg hem, jag har tur. Alla andra ska också hem till fredagsmyset. Tur också att Maud som hon heter vet var syltburkarna är och hon kommer strax.

Fem minuter senare står jag med den sista omgången sylt från Wiks slott då dom bytt kock. Maud berättar detta i samband med köpet. Jag nämner vad ändamålet är för sylten och jag tänkte nämna hur god den är på bloggen. Ett meddelande skulle lämnas till den nya kocken att det vore på sin plats att börja koka ny sylt. Det tycker jag verkligen! Genom den långa allén och tillbaka ut till vägen, med tanken “varför har inte såna här ställen återförsäljare?”. Det skulle ju vara toppen! Eller är det så att mitt eget misslyckade åkande satt spår? Hur som, efter 2,5 timme var jag hemma efter att ha “svängt förbi” Wiks slott på vägen hem. För en tidsoptimist tar saker och ting alltid bara några minuter eller om det är något som går snabbt så är det sekunder som gäller.

Det faktum att man kan konferera och fika ute på Wiks slott får mig att bli sugen på att besöka stället på sommaren. Vem vill inte basta och kolla ut över vattnet? Vem vill inte vräka i sig sylt på nybakat bröd? Vem vill inte promenera i denna sagolika miljö? Allt det där kan man göra på Wiks slott och mycket mer, det har jag läst.

Jag är ju läskunnig.

Wiks Slott
Wiks Slott
Wiks Slott
Lång Allé till Wiks Slott

 

 

0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *