Wisby Jul

Bryggeri: Gotlands Bryggeri

Först ut är Wisby Jul från Gotlands Bryggeri. Ett bryggeri som annars levererar en hel del stabila öl. Sleepy Bulldog är en favorit som får slinka ner med jämna mellanrum. Den här heter ”Jul” helt enkelt. Inga konstigheter. Inget krångel

Etiketten är enkel och elegant i sin rödhet. Passar fint till vita duken så det blir snyggt på bordet.

Doften som uppstår vid upphällning är angenäm och trevlig. Den får en att vilja smaka. Färgen är väldig mörk. Tankarna går först till julmust. Men det finns lite röda toner i färgen. Vilket också blir snyggt.

Smaken är god och välbalanserad. Kanske inte den godaste med klart godkänt. Den matchar den eleganta etiketten då smaken också är elegant. Den klarar sig här.

Till maten blir beskan lite mer framträdande. Den fungerar utmärkt till en gaffel med matjes, ägg, gräslök och crème fraiche. Till köttbullar, prinskorv och skinka med Västerviks senap passar den också fint. Tänker oss att lax med hovmästarsås inte är att föredra om man ska ha den här till.

Likt Robin Hood klarar den sig genom alla utmaningar som den fått i julmatsväg. Inte ens Sir Väs i form av Västerviks senap rår på denna. Bra jobbat.

Sammanfattningsvis en riktigt stabil och bra julöl som är snygg på julbordet. Tomten kommer att bli nöjd och belåten.

Fyra tomtar i betyg för Wisby Jul.

Mysingen Midvinterbrygd

Bryggeri: Nynäshamns Ångbryggeri

Etiketten är lite traditionell med ett gammalt par som åker grillor. Sen kommer det stort 2018 som förstör lite grann. Men etiketten får godkänt.

Doften är lite klenare än Wisby. Det finns en speciell ton i doften som är framträdande fast svår att placera.  Efter att smuttat lite så klarnar det. SKUMBANAN!

Efter en gaffel med matjes så kommer skumbananen fram ännu mer. Men om man istället har lite köttbullar på gaffeln så blir det annat. Och ganska bra också. Till julskinkan med Västerviks så återkommer skumbananen. Den kanske ska serveras vid godisbordet?

Lika trist som när man klockan tre kollar på Kalle Anka och det kommer ett inslag om ny film från Pixar är den återkommande smaken av skumbananen. Förutom köttbullarna då. Kan tänkas att den då också funkar till Jansson och spjäll.

Det blir inte mer än två tomtar i betyg för mysingen,

Red Slope

Bryggeri: Remmarlöv Gårdsbryggeri

Etiketten i sig är inte julig för fem öre. Kikar man riktigt noggrant så ser man att det finns två snöflingor där. Och efter en stund upptäcker man två snöflingor till.

Det vi har här är en en Imperial Red Ale. Det betyder att det finns risk för att brandlarmet går igång. Man drar inte i sig en låda såna här på julafton. Färgen är snygg, mörk bärnsten och den trevliga doften får en att vilja smaka på en gång.

”Åh jävlar” är en spontan reaktion när man smakar. Rund som en nykokt knäck i början som sen övertas av en rejäl beska. Det här är ingen mingelöl men Rudolf som precis skjutit av alla renar skulle uppskatta att sitta vid favoritfåtöljen och avnjuta denna långsamt tillsammans med en bok om julsånger.

Till sillgaffeln är denna kraftpaket totalt opåverkad. Nåt som du inte kommer att vara om du öppnar många såna här. Eftersmaken får sig en liten upphöjning till köttbullar.  Mycket bra matöl helt enkelt. Eftersmaken förändras lite beroende på mat men inte så att den inte skulle passa till nåt. Den klarar allt. En rejäl pjäs.

Red Slope får en fyra tomtar i betyg. Starkt jobbat.

Winter IPA

Bryggeri: Sigtuna Bryggeri

Etiketten är inte speciellt julig. Alls. Bokstäverna är ditkastade på ett lite crazy sätt. Tänker på tärningar eller utslagna tänder. Den blåa färgen är möjligtvis det som är mest jul? Icke godkänt.

Färgen är som en standard-IPA. Inga konstigheter. Likaså doften. Än så länge har vi inte upptäckt något som påminner om jul i den här.

Smaken känns också mer som en ”vanlig” IPA. Det finns nånting svagt som skiljer sig men det är väldigt subtilt. Definitivt inte tillräckligt för att klassas som vinter- eller julöl. Inte heller godkänt.

Lite julmat till då?

Oj! Vilken god matöl! Smakerna får nytt liv efter en sillgaffel. Man blir lite nyfiken på hur den skulle stå sig mot en piriri-sill. Till köttbullar och prinskorv så funkar den ok, inte som till sillen. Slutsatsen är att det här ölet är en fullträff till kalla bordet.

Inte en julig öl men bra till det kalla! Och av den anledning får det tre tomtar i betyg.

Winter Brew

Bryggeri: Fullers

Etiketten är inte så julig men det är en snöstorm så vinter är det i alla fall. Och med blå julfärg. ”Winter Brew” är skrivet med stora bokstäver. Godkänt av Fullers.

Efter framgångarna med Old Winter Ale är förväntningarna och hajpen extremt hög för denna. Nu gäller det för Fullers att leverera igen.

Vi häller upp. Doften är välbekant och påminner väldigt mycket om Old Winter Ale. Och det är inte negativt.

Vi tar en rejäl klunk. Det som träffar smaklökarna är extremt bra. Nästan fullkomlig. Det är svårt att toppa batchen från Old Winter Ale 2014 men det här kan ge en bra match. Vi trodde inte att den dagen skulle komma.

Dags att prova med en sillgaffel med allt på. Har man nån gång varit i Globen på luciafirande och vet känslan när kastratsångarna tar i. Där nånstans hamnar man med Fullers julöl till sillen. Den är som om det är 24:de december hela tiden.

Till skinkan med Västerviks höjs den om möjligt ännu ett snäpp. Det är nästa så att man blir lite tårögd. En till fullträff av Fullers. Fantastiskt.

Helt klart fem tomtar i betyg och solklar vinnare.

Tester av julöl från tidigare år

Det har blivit några tester genom åren. Här är länkar till dom tidigare testerna.

Julöl 2017

Julöl 2016  – Del 1

Julöl 2015 – Del 1

Julöl 2015 – Del 2

Julöl 2014 – Del 1

Julöl 2014 – Del 2

Julöl 2014 – Sista delen

Inlägget Julöl 2018 – Det stora testet (1 av 2) dök först upp på Stinas Mat & Prat.

Jesus har återuppstått i skepnad av en julöl!

Köp inte den här! Det är ingen svensk  tradition att dricka äcklig brygd till jul och den här ska bara dansas ut ut ut!!! Annars tar glada julen slut slut slut.

Testarna hittar man här:

Test av julöl – del 1

Test av julöl – del 2

Test av julöl 2015 – del 1

Test av julöl 2015 – del 2

Julöl – sista delen

Inlägget Tidigare test av julöl dök först upp på Stinas Mat & Prat.

Vi gör ett litet ”Pepsi-test”. Vi lägger köttfärserna som vi kryddat med de 2 olika påsarna med kryddmix bredvid varandra i varsin skål. Panelen får först smaka utan att veta vilken som är vilken. Tonåringen känner omgående igen den vanliga Santa Marian och ger den tummen upp. Indian smakar tydligen konstigt och ”lite svett”? Antar att allt som inte är den vanliga är konstigt. Den lite äldre målgruppen (20+) tyckte att smaken höll i sig längre med Indian men  överlag var det rätt lika och det skulle inte spela större roll på en taco med alla tillbehör.

Seniorerna i sammanhanget det vill säga vi, tycker dock helt annorlunda. Indian Spice kryddmix både doftar och och smakar genuinare. Det vi kunde vara överens om är att Santa Marias påsblandning går inte att missta sig på. Det är med samma säkerhet som när man känner en 15 sekudner lång fisdoft i köket så vet alla att någon öppnat en förpackning med mamma scans köttbullar. Dom köttbullarna kommer dock inte in hemma hos oss, Panelen från 10 år och uppåt är också rörande överens om att den åsikten! Köttbullar rullar man av köttfärs, hemma.

Kontentan är att barnen vägrar ge upp Santa Maria och dess märkliga kombo av druvsocker och spiskummin. Det blir till att göra olika varianter i fortsättningen också. Vi har dock frångått det mesta i påsväg och nu mera när det är tacofredag så brukar jag marinera kött på olika vis och servera till oss som inte vill ha tacofärs.

Inlägget Santa Maria vs Indian Spices test av kryddmix dök först upp på Stinas Mat & Prat.

Själv brukar jag ha traditionen att göra dillstuvad potatis och gravad lax på påskafton. En god gravlaxsås tar ungefär 3 minuter att slänga ihop till det och blir pricken över det berömda i:et.

Vi väljer att göra ett litet påskölstest inför stundande helg istället så du får lite inspiration till just din påskmat.

Årets startfält består av dessa påsköl:

Mariestads Påskbrygd

Länk till systembolaget: Mariestads Påskbrygd

Erfarenheten säger att Mariestads inte brukar leverera. Det är oftast en rätt tråkig historia. Vi tänker att om det inte är godkänt denna gång så blir det inga fler tester. Brygden verkar ha lyssnat på det. Doften är rätt intetsägande och etiketten lika trist som vanligt. Men den smakar rätt så bra faktiskt. Helt klart positivt överraskad.

Till sillen gör den sitt jobb också. Smaken finns där, även om den inte är smaken med mest karaktär så funkar det bra. Till köttbullar och ost- och skinkpaj infinner sig lite mer beska men den får godkänt även här.

Till västerbottenpajen försvann den lite. Det blev lite för mycket för denna påsköl.

Den får dock godkänt.

Nils Oscar Kalaspåsköl

Länk till Systembolaget: Nils Oscar Kalaspåsköl

Nästa testobjekt är en Brown Ale. Efter att hällt upp och smuttat lite kan man snabbt konstatera att denna inte är något att ha som en välkomstöl ifall man skall ha en bjudning. Det märks att man har haft mat i tankarna när man bryggt den.

Till sillen kommer den till liv. Funkar riktigt bra faktiskt. Mycket god är den. Och även till köttbullar och till pajen. Den kompletterar påskmaten mycket bra och blir en riktigt angenäm upplevelse. Bra val att ha på påskbordet. Kan till och med vara en testvinnare i matkategorin.

Oppigårds Easter Ale

Länk till Systembolaget : Oppigårds Easter Ale

En ale med ganska påskig tuppetikett står på tur. Den hälsar också ”Glad påsk från Dalarna”.

Doften som möter en efter upphällandet är angenäm och ökar förväntningarna. Och den håller vad den lovar. Den är väldigt god för sig själv. Bjud gärna sällskapet på en flaska innan maten.

Sillen var inga problem att handskas med för denna brygd. Den visade var skåpet ska stå. Likaså med köttbullar, den smakar som den smakar oavsett vad man äter till. Det kan inte gå fel med den här på bordet.

Tror att påskkärringarna har med sig denna till blåkulla.

Wisby Påsköl

Länk till Systembolaget: Wisby Påsköl

Gotlands bryggeri kör också med en tupp. Varför inte liksom. Det här är en påsköl  med karaktär. Känner att den skulle kunna göra sig riktigt bra in en loungemiljö där man sitter i en skön fåtölj, har lite bra musik i bakgrunden och smuttar på Wisby Påsköl ur ett kvalitetsglas. Ingen mingelöl dock. Den kräver lite uppmärksamhet.

Maten då? Det är väl det viktigaste ändå. Till sillen så blev den helt fantastisk. Klar testvinnare. Ååh så bra. Påskhararna kör nån sorts line-dance och påskkärringarna lämnar kvasten hemma.  Även till köttbullarna funkar den mycket bra, en panelmedlem tyckte dock att den blev lite besk där.

Till västerbottenpaj blev det ingen vidare. Där blir det skilsmässa mellan smakerna.  Men å andra sidan ingen av ölen har funkat till det. Kontentan av det är; ha inte västerbottenpaj till påskbordet.

Pumpvikens Påsköl

Länk till Systembolaget. Pumpviken Påsköl

Till sist har vi en lokal förmåga från Nynäshamn. En halvmörk historia. Ingen särskild etikett. Panelen är lite splittrad över den när vi smakar utan mat. Omdömena sträcker sig från ”Åhh, det här gillar jag” till ”lite lam”. Det finns smak men saknar lite karaktär, den är lite för snäll liksom. Den tar inte för sig nånstans.

Men den är god att skölja ner sillen med. Det går riktigt bra. Till köttbullen och pajen fick den ta mer plats.  Som avslutning kan man väl säga att den är inget för finsmakaren men den gör sitt jobb. Man behöver inte skämmas för att ha den på påskbordet.

Inlägget Bäst påsköl 2016 dök först upp på Stinas Mat & Prat.

Man har ju lite problem att följa recept slaviskt så lite förändringar blev det.

Vitlökssåsen gjorde vi med lite mindre majonnäs och lite mer yoghurt och så hade vi färsk vitlök istället för vitlökspulver. Vi hade också i lite mer peppar och även lite franska örter.

Meckandet av kebabsåsen började bra. Tar fram en jättefin, stor, symmetriskt perfekt lök. Jag skär den i två bitar och ser att den är typ genomrutten. Bläää. Nåja fram en med ny bara. Därefter blandar jag ihop allt och kommer på att jag glömde steka löken. Äsch. Det får vara så. Avslutningsvis hade vi i lite ungerska ”paprikagegga” (Erös Pista) istället för sambal och så hade vi i lite timjan också.

Själva kebaben blev nog efter Zeinas recept. Förutom att vi endast hade nötfärs. Nästa gång gör vi den med lammfärs också.  Vi lät den stå i kylen över natten. Det tog några skivor att komma på rätt snits. Första skivorna blev lite tjocka. Jag ställde upp kebaben på kortsidan och skivade uppifrån och ner. Ungefär som på gatuköken.

Hur blev då denna kebab?

Sanningen är att det blev fantastiskt gott. Mycket bra smak. Kan verkligen rekommendera att testa. Vi följde Zeinas råd och gjorde en rejäl sats så nu har vi i frysen så att det blir kebab istället för tacos på fredagsmyset. Det enda vi egentligen anmärkte på i vår kebab var att vi skulle vilja få till den med lite mer tuggmotstånd. Vår kebab var kanske lite lös i konsistensen. Vi kommer definitivt att göra om detta och då med lammfärs i också.

Inlägget Kebab hemma? Vi testar Zeinas recept. dök först upp på Stinas Mat & Prat.