Nytt år, ny jul och med det nya julöl. Det innebär en ny serie julölstest på bloggen. Vi försöker hitta dom karamellerna i skålen som går åt först så att man inte köper det som finns kvar sist i godisskålen. Förra årets godbitar kommer att väga tungt vid betygsättning. Skall också bli intressant att se ifall nån kommer att slå förra årets vinnare som var Fullers Old Winter Ale. Orkar man inte läsa några tester av julöl så kan man springa till bolaget och köpa eller beställa en låda av Fullers Old Winter Ale.
Nu kör vi. Årets första test.
Merry Christmas
En Ale från amerikat med 5,5% alkoholhalt. 25,90 får man pynta för denna. Lite småjulig något trist etikett.
Vid upphällning ser man att brygden är svart som synden med en god doft som gör att smaklökarna förväntar sig att det skall bli nåt gott som kommer att hällas i strupen. Men smaklökarna blir något besvikna. Många smaker men panelen är säkert på att det enda man får är korinter till ögon och hattarna lite på sne. En nyans som dök upp var att det kändes lite som om man är och gräver längst ner i kastrullen bland det brända. Betyget blir ganska lågt trots hög potential. Varför kasta in det där brända? Det behövs ju Johan Blöt (ej godkänt rengöringsmedel) för att bli av med smaken.
Red Slope
En svensk red ale. 8,5% alkoholhalt. En etikett som inte är speciellt julig vilket gör att man helst väljer nåt annat att ställa på julbordet.
Smakmässigt har denna dryck mycket av allt. Många smaker allt från citrus till knäck med en beska som går igenom allt. Trots etiketten så passar den lysande med maten. Den fick ett rejält lyft efter att man tuggat på lite matjessill, ägg och potatis. En panelmedlem tyckte att den fick ännu mer beska i samband med maten. Det är en åtta komma hejdå så det gäller att vara lite försiktig annars kommer det berömda loftet att befolkas med allt för många tomtar.
Nisse
En svensk öl med lagom alkoholhalt på 5,3 procent. Etiketten är ganska spartansk men den är julröd med en tomte på och det står ”Nisse”. Godkänt.
Ååååh. Nu är det ”bra, åååh vad bra det är”. Ena panelmedlemmen tycker att det är ”asbra”. Den andra är lite återhållsam i sina glädjeutbrott. Maten ändrar inte karaktären nämnvärt. En panelmedlem tycker att den är ”tipp tapp, tipp tapp, tippetippe tiptap” och den andra tycker ”TIP TIP TOPP”.
Slope style
En amerikansk IPA med en alkoholhalt på 6,4 procent. En vintrig etikett. Inte julig men vintrig.
Spontana utrop som dök upp efter inledande provsmakning var ”jääävligt speciellt”, ”slängt i buljong” och ”unik”. Panelen kom till slut fram till att den passar nog bäst med spjället. Inte till kalla bordet. Det skall vara till flott och kött. Slope Style och spjäll gifter sig och kommer att fira guldbröllop. Många renar utlovas men Rudolf saknas.
